Att förverkliga naturens rättigheter: Hållbar utveckling och demokrati

Projektet Att förverkliga naturens rättigheter: Hållbar utveckling och demokrati undersöker frågeställningar som aktualiseras i Agenda 2030, FN:s måldokument för en ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling. Projektets utgångspunkt är de olika initiativ som tagits av aktivister, lagstiftare och domstolar under de senaste femton åren för att skydda naturen från exploatering genom att berg, floder eller naturen som helhet har tillskrivits egna oberoende rättigheter och ett värde i sig. Dessa initiativ går under samlingsnamnet naturens rättigheter (Rights of Nature, RoN). De har gemensamt att naturen i någon form anses vara ett subjekt med rättigheter. Idén om att naturen har egna rättigheter är en av många möjliga vägar att nå målsättningarna i Agenda 2030.

Vi undersöker potentialen i föreställningen om naturen som ett självständigt rättssubjekt ur ett politiskt, juridiskt och historiskt perspektiv. Idén om naturens rättigheter och naturen som rättssubjekt framstår som ett nytt sätt att tänka om rättigheter. Men vi placerar det i en längre tradition av liberalism och rättighetstänkande där individuell äganderätt, avtalsfrihet och rättssubjektivitet är både bärande idéer och grundläggande förutsättningar. 

I denna liberala tradition finns inbyggda spänningar mellan individ, kollektiv och ”naturen”. Vi har identifierat fyra centrala spänningsfält som vi undersöker närmare i projektet: (1) motsättningen mellan äganderätt och RoN, (2) spänningen mellan mänskliga rättigheter och RoN, (3) motsättningen mellan individuella och kollektiva rättigheter, (4) svårigheten för demokratiska institutioner som skyddar individuella mänskliga rättigheter att också garantera rättigheter för icke-mänskliga subjekt.

Dessa frågor innebär utmaningar för dagens liberala marknadsekonomier. Vi menar att historien kan bidra till förståelsen av problematiken kring RoN som möjlig väg för en hållbar och inkluderande utveckling.

The Whangaui River, pictured with two ships at a landing, surrounded by "wilderness," with trees in the foreground and mountains in the background.
Since at least the 1870s the Maori who lived along the Whanganui (the Whanganui iwi) sought to have the Crown government legally recognize and respect their relationship and claims to the Whanganui River. Their relationship was recognized by the state in 2017. As part of the 2017 legislation, known as the Te Awa Tupua Bill, the Whanganui River was recognized as a legal entity with rights and responsibilities. It is owned by itself. A representative appointed by the Whanganui iwi and a representative appointed by the government are jointly given the responsibility of representing the river. The Whangaui River as pictured in a set of postcards titled “Our glorious empire,” published between the 1930s and 1940s. Image author: Godfrey Phillips (NZ) Ltd. See: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Wanganui_River,_Pipiriki.jpg

Om projektet

Projektet pågår: 2020-2024

Att förverkliga naturens rättigheter. Hållbar utveckling och demokrati är finanserat av Formas, ett forskningsråd för hållbar utveckling.

Project Researchers and Affiliates

Project Researchers:

Marianne Dahlén, Universitetslektor i rättshistoria vid Juridiska institutionen, Professorer, lärare, forskare

Victoria Enkvist, Universitetslektor vid Juridiska institutionen, Professorer, lärare, forskare

Seth Epstein, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle (CRS)

Project Affiliates:

Elin Boyer, Doktarand vid Centrum för forskning vid Juridiska fakulteten

Nyheter

Higher Seminar in Public Law, Faculty of Law, Uppsala University

"Empowering nature? A multi-disciplinary approach"

This seminar serves as an introduction to our project, which examines the implications for democratic participation and political institutions of contemporary efforts to recognize nature and natural features as rights-bearing legal subjects. We will do so by comparing these efforts with the historical recognition of other legal subjects, whose acknowledgment widened the circle of civic membership. For our seminar we are circulating a draft of the project’s first article, which explains our ideas in greater detail, and are looking forward to getting feedback on the draft and discussing future directions for the project.

22 April 2021, 13:15-15:00, on Zoom

Register for the seminar to amanuensis ronja.osterud@jur.uu.se by April 16 at the latest. The article for the seminar will be distributed upon registration.

An image of Mother Nature in Human form. Mother Nature is nursing a child, while other children nurse directly from nearby animals.
This image, from the 17th century book Atalanta Fugiens, illustrates that although conceiving of nature as a subject is not new, doing so has often privileged an anthropomorphic perspective. The title of the image, “Nutrix Ejus Terra Est,” means “His nurse is the earth.” Maier, Michael. “Emblema II. Nutrix Ejus Terra Est.” In Atalanta Fugiens. Oppenheim, Germany: Johann-Theodor de Bry, 1618. https://digital.sciencehistory.org/works/6t053g89c.
Senast uppdaterad: 2021-03-23